Internationella kvinnodagen, som har sina rötter i de arbetande kvinnornas kamp i början av 1900-talet, har från början varit sammanflätad med kampen mot exploatering, förtryck och krig. Denna dag påminner om strejkerna och kamperna hos kvinnor som i fabriker och verkstäder kämpade för lika lön, mänskliga arbetsvillkor och rätten att delta i det sociala och politiska livet. Senare gjorde den socialistiska och arbetarrörelsen denna dag till en symbol för kvinnors globala kamp mot den ojämlika kapitalistiska ordningen – en ordning som bygger på exploatering av arbetskraft, könsdiskriminering och strukturellt våld.
Idag, när Mellanöstern återigen brinner i förödande krig, framträder betydelsen av denna dag ännu tydligare. Krig innebär inte bara förstörelse av städer och infrastruktur; krig är samtidigt ett direkt angrepp på det sociala livet och på den sociala reproduktionens process – det område av livet där kvinnor spelar en avgörande roll. Förstörelsen av ekonomisk infrastruktur, spridningen av fattigdom, tvångsförflyttning och militarisering riktar sig först och främst mot kvinnors och barns liv.
I Iran har kvinnor under de senaste åren stått i frontlinjen i kampen mot förtryck och diskriminering. De sociala upproren, särskilt rörelsen ”Kvinna, liv, frihet”, visade att kvinnors kamp inte bara handlar om individuella rättigheter utan är en del av en bredare kamp mot förtryckande politiska och ekonomiska strukturer. Kvinnors närvaro på gatorna, universiteten och arbetsplatserna visade att de har blivit en avgörande kraft i samhällets proteströrelser.
Men under nuvarande förhållanden står denna kamp inför nya hot. Å ena sidan driver krig och imperialistiska rivaliteter regionen mot ännu större instabilitet och förstörelse. Å andra sidan försöker högerkrafter och nyfascistiska strömningar utnyttja kriserna för att leda sociala rörelser i reaktionära riktningar. Historien har visat att i tider av kris och krig är kvinnors rättigheter och sociala friheter ofta de första framsteg som angrips.
Därför är kvinnors kamp idag inte bara en kamp mot könsdiskriminering, utan en del av en bredare kamp mot krig, auktoritärt styre och den kapitalistiska ordning som reproducerar dessa kriser. Motstånd mot imperialistiska krig, mot extrem nationalism och mot reaktionära högerkrafter är en oskiljaktig del av kvinnors kamp för frihet och jämlikhet.
Under sådana förhållanden är det av avgörande betydelse att stärka banden mellan kvinnors kamp och arbetarrörelsens och andra sociala rörelsers kamp. Kvinnor är inte bara offer för krig och kriser; de kan och måste också vara en av de centrala krafterna i uppbyggnaden av sociala rörelser mot krig och förtryck. Organisering på arbetsplatser och i vardagslivet, skapandet av solidaritetsnätverk och kopplingen mellan kvinnors kamp och den bredare kampen mot militarism och exploatering kan bli en väg att stå emot reaktionens och krigets våg.
Internationella kvinnodagen påminner oss om att kvinnors kamp alltid har varit en del av den bredare kampen för social frigörelse. Även idag är framtiden för frihet och jämlikhet i regionen och i världen sammanflätad med utvecklingen av solidaritet mellan kvinnor, arbetare och sociala krafter mot krig, förtryck och kapitalism.
Leve kvinnors kamp för frihet och jämlikhet
Nej till krig och militarism
Leve 8 mars – arbetarkvinnornas internationella dag
8 mars 2026
Internationalist Workers’ Organization