För ett mänskligt samhälle


cropped-IWO-1-e1456353757179.png

Kapitalismen håller på att haverera. Den långvariga ekonomiska krisen har spridit sig över hela samhället. En total ideologisk kris har kompletterats med den nya parlamentariska krisen. Dagens politiska partier har förlorat den administrativa och politiska funktionen. Parlamentet har därmed förvandlats till en plats för en politisk cirkus med inslag av nya fascistiska och högerpopulistiska tendenser.

Den tidigare fackföreningsrörelsen har integrerats i det politiska systemet och förvandlats till maktens förhandlande institutioner som kontrollerar och avleder arbetarnas pågående kamper.

I en sådan situation är det av stor vikt att vi arbetande människor skapar ett internationellt nätverk för att tillsammans kunna arbeta fram en gemensam strategi som förenar dagens splittrade kamper på våra arbetsplatser.

De senaste decenniernas förändringar inom informationsteknologi och andra områden har bidragit till nya strukturella ändringar som påverkat våra arbetsplatser, arbetsorganisationer och arbetarklassens sammansättning som helhet. Industrisamhällets gamla tjänstetrygghet håller på att försvinna och dagens osäkra anställningsformer har minimerat möjligheterna för organiseringen av arbetsplatskampen i sina äldre former. Denna strukturella förändring har i sin tur bidragit till att arbetsköparnas kontroll över arbetet har ökat.

Men denna förändring har samtidigt skapat nya möjligheter för kampen. Fabrikens tak som en förutsättning för de gamla gemensamma kampformerna har ersatts av nya kampformer. Arbetets fördelning och spridning över hela samhället har skapat möjligheter för klasskamp i en bredare mening. Möjligheter för nätverk mellan arbetsplatser, lokaler, städer och länder gör att vi arbetare kan agera som en internationell klass och sprida kampen över hela samhället.

Den äldre industriella rörelsens manliga karaktär är också förbi. De nya strukturella förändringarna ger möjligheter för en mer jämställd kamp, men också en djupare kamp som inte bara siktar mot den politiska och ekonomiska ordningen, utan mot hela maktordningen med sina olika diskriminerande dimensioner. Dagens aktuella kamp mot löneslaveriet är samtidigt en bred kamp mot rasism, sexism och alla former av sociala ojämlikheter.

Den splittrade pågående kampen utvecklas inte av abstrakta visioner. Det är inte heller små visionära ideologiska grupper som har en drivande roll i denna kamp. Dagens klasskamp pågår där den djupa ojämlikheten produceras och reproduceras, det vill säga på arbetsplatserna. Dagens kamp utformas genom ett kollektivt motstånd mot den strukturella utsugningens förtryckande funktion. Dagens kamp pågår på fabriken, sjukhuset, gruppboendet, skolan, i hemmet och på alla platser där det avlönade och oavlönade arbetet utförs.

Utifrån ett sådant perspektiv behöver vi skapa nya kunskaper om nya förändrade arbetsstrukturer. Vi behöver sätta ord på de nya strategierna och på kampformer som präglar vårt pågående motstånd på arbetsplatserna. Vi behöver dra nya slutsatser av gamla lärdomar och utveckla nya organisationsformer.

Kapitalismen förfaller inte av sig själv. Det är vi arbetande människor som måste ta subjektets plats för uppbyggandet av ett nytt mänskligt samhälle.

2015-08-24

Internationalist Workers

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *